Den helspanska finalen av Copa de Daffy 2011 skulle stå mellan det senaste årens otvivelaktigt bästa lag Real Betis och ett ungt och hungrigt Real Madrid. Betis började sin resa mot final genom att enkelt vinna sin grupp för att sedan kvartsfinalslå Juventus I en tät match. Semifinalen promenerades därefter hem emot AS Monaco där Betis målvaktsgigant Klaes Barthelsson inte ens tillät Monaco att slå in den tröststraff man grinat till sig. Vägen till final var betydligt mer krokig för Real som efter förlust mot både Monaco och Manchester united och en oavgjord match emot gentlemannalaget Barcelona av många sågs som kanonmat I slutspelet. Ödet ville dock annorlunda och efter vissa strategiska förändringar fick geniförklarade General Managern Jakob Ryer likt en ung Mourinho sitt manskap att verkligen sluta upp bakom en spelide.

I kvartsfinalen mot Barcelona ställde man upp med bästa tänkbara trupp och en stenhård defensiv ingjöt mod I lagets strikers som kämpade på oförtrutet vilket snabbt skulle ge resultat. Välförtjänt 1-0 Real. Semifinalen blev en rysare det kommer att talas om I många många år framöver. Ett rödglödgat Manchester United med idel klasspelare på varje position i laget gick för knock direkt. Samspelet mellan backlinje, mittfält och forwards fungerade oklanderligt men Reals backlinje stod upp I varje situation och matchen stod länge och vägde. En tänkare har vid någon tidpunkt sagt "Rugby är en gangstersport spelad av gentlemän och fotboll är en gentlemannasport spelad av gangsters" Efter full tid var resultatet oavgjort men två fulla laguppsättningar med gentlemän skulle få visa fotbollens mest vackra ansikte. Straffläggning och efter ca 30 straffar från varje lag var ställningen fortfarande lika. Andreas Arvidsson i Reals mål och Mourad Taijo i ManUs visade båda yppersta världsklass men till slut var det rutin då den idag 43 årige Arvidsson till slut spikade igen buren. Siste straffläggare I Real blev spelande General Managern Jakob Ryer som med en välriktad placering rev ned publikens för dagens största glädjevrål.

Så skulle den äntligen spelas, finalen. Real Betis emot Real Madrid.

Betis med den patenterade 2-2-1 uppställningen där bollskicklighet och fart är de signum som tagit dem till tre raka finaler mot det unga och hungrigt kämpande Madrid. Båda lagen gick in I varje närkamp som vore det den sista påeldad av en fanatisk publik som suktade efter fotbollsgodis. Det var tätt och hårt men alltid gentlemannamässigt. Real Madrid skulle dock idag uppvisa en fantastisk laganda och disciplin av sällan skådat slag. 1-0 kom efter en mästerlig pass genom backlinjen fram till J Ryer som efter en blixtsnabb spelomvändning serverade Tony Messi som placerade bollen I bortre. Jublet visste inga gränser och Real, likt ett stim pirayor med blodvittring fortsatte oförtrutet. En stund senare gick bollen som på ett pärlband mellan alla Reals lagdelar och hamnade till slut hos Rille Skoglund som med en välriktad projektil utökade till 2-0. När domaren till slut blåste av matchen syntes glädjescener av ett sällan skådat slag när tusentals fans stormade planen för att fira med sina guldhjältar I Real Madrid. Det tog uppemot två timmar innan lugnet infann sig och segercermonin kunde fortsätta.

Real Madrid, med IL Professore Ryer I spetsen lyckades I år med vad många trodde var omöjligt, han skapade dynamik I ett lag av individualister. Segern har gett avtryck I hela fotbollsvärlden och blickarna riktas redan nu emot Copa de Daffy 2015.

The Copa MVP 2011 JAKOB RYER